Förresten

Förresten är jag väldigt sugen på att göra nånting lite finare med utseendet här på bloggen. En liten ansiktslyftning, ganska så snart.

Har hållit mig till en väldigt grundläggande och ren design hittills eftersom jag tycker det finns massor av saker jag hellre gör än meckar med saker på nätet. Så jag väntar helst med sånt pysslande tills Den Absolut Helt Rätta Idén dyker upp (och hur ofta gör den det?), men nu vet jag alltså vad jag vill ha här.

Roligt när man känner sig peppad på det sättet!

Det brukar i och för sig ofta sluta med att tio Ännu Bättre idéer dyker upp och vill vara med och leka, och så drabbas man av analysparalys och det blir svårt att välja igen...

Efter helgen

Ja, här är den alltså, bilden som skulle varit i förra inlägget.

Liten snabb skiss under föreläsningen.

Festivalen i Stockholm var fantastiskt rolig, jag skriver mer om den nästa gång, men nu är det sovadags.

Men argh!

I morgon tisdag (ok, tekniskt sett idag tisdag) åker jag till Stockholm för att träffa föräldrarna och tillbringa tid på spx.

Idag har jag jobbat jättemycket. Ritat, tuschat, skannat grejor. Bland annat har jag jobbat på fanzin att ta med mig till Stockholm. De kommer att bli galet exklusiva (finns endast i 30 exemplar). Jag vet inte varför, det bara råkade bli väldigt få av dem. Antagligen för att de är i lite ovanligt format och tar lång tid att sätta ihop.
Men jag kommer nog att göra en upplaga till, som inte är riktigt så handgjorda som den här första omgången.

Vi hade också en väldigt trevlig gästföreläsare idag, Paul Gravett. Jag gör oftast anteckningar på föreläsningarna, och medan jag antecknar ord på ett papper, klottrar jag samtidigt bilder på ett annat papper (jag vill hålla mina anteckningar rena).
Den här gången råkade det bli herr Gravett som fastnade på pappret. Jag skannade och tänkte lägga upp bilden, för den blev en bra "dagens bild". Men jag glömde den på datorn i skolan, så rörig var jag i huvet när klockan var 23.10 och jag skulle gå hem! Buhu.

Men fanzinen är i alla fall nästan färdiga. Behövs bara en avslutande touch.
Det är bra.

Vådan av att peta sig i näsan

Idag har jag lite huvudvärk och tänker därför inte gå ut.
Eftersom jag och min fåniga trilskande hjärna uppenbarligen inte riktigt är kompisar just nu, tänker jag lägga upp en liten serie om snorkråkor som jag gjorde igår lite snabbt när jag egentligen höll på med nånting annat.

Tänk på det, nästa gång du krafsar runt efter den där torra, sega, störande jättekråkan som bara vägrar komma ut.

Dagens

Här är en bild på min kompis Elin, seriefigurifierad. Hej Elin!

Så jag har hållit på att tuscha en serie de senaste veckorna. Den borde egentligen vara klar för länge sen, men det har varit en massa små saker som satt hinder för det. Bland annat har jag lärt mig en massa om hur whiteout och tuschpennor fungerar, alternativt inte fungerar ihop. Nyttigt.

(För att inte tala om att jag bokstavligen fått svart på vitt på exakt hur mycket jag tenderar att dra handen över ännu inte helt torkad tusch. Argh!)

Och jag har saknat Den Rätta Tuschpennan för att få till detaljer som ögon, samt att texta med.

Man kan kanske tycka det är fånigt att det ska spela någon roll, penna som penna liksom, det viktigaste är väl att den gör ett streck på pappret. Och jo, i vissa fall så kanske det är så.

Men för mig spelar det stor roll, att verktygen fungerar som jag vill. Det ska inte vara jobbigt att rita, verktygen ska inte sätta ett hinder för bilden att bli som jag vill ha den. De ska kännas som en förlängning av handen och huvudet. Om det är för besvärligt att rita så blir jag arg och ledsen. Jag kan stå ut med verktyg som fungerar sisådär, men oftast är det inte lika roligt som att rita med Rätt Verktyg. Och det går långsammare, mycket långsammare.

Nu har jag i alla fall fått tag på en penna som är så fin, så bra, så underbar!

Pigma Graphic. Nu är det roligt.

Shakespeare

Om Shakespeare hade varit en mus.

Varför?

Jamen varför inte?

Jag försöker hitta ett bra sätt att rita med tusch-känsla i datorn. Snabbt, roligt, så som jag tycker om.

Jag älskar alltså att rita för hand. Men ibland blir det här med att rita för hand, och sen hitta en skanner, sen skanna, för att till sist kunna lägga upp bilden på bloggen - det blir en för lång process, bökigt och tråkigt och tar så lång tid att jag hinner lessna på vägen. Och då blir det inte så mycket på bloggen. Ja, och ibland har jag ingen skanner heller.

Det är ju dumt att ha så många steg på vägen från idé till inlägg. Därför utforskar jag så smått olika sätt att rita "för hand" i datorn. Det här är i Illustrator, och jag vet inte... det var ganska roligt, men väl inte riktigt vad jag var ute efter :)

Notera förresten den chica ringen i örat och den bohemiskt slarviga kragen. Så ser en sann poet ut. Jodå, de finns på förlagan också. William, din spjuver.

Lite smakprov

Här är några smakprov från den halvfärdiga serien.

Text och färg ska på förstås.
Jag tänker att den kanske blir enfärgad, bara i blåa toner, eller gula.
Undrar om det blir bra?
Jag vet inte riktigt om jag vill färglägga den helt och hållet, det kanske blir för plottrigt.

"Ursäkta, är det här seminariet om science-fiction ska vara?"




"Stå still! Jag ska bara prova klubban lite!"



Och självklart minst en tentakel.

Yrvaken! Hej igen!

Japp!

Tog en liten paus från bloggandet. En vecka var det tänkt. En månad blev det.
Sorry. Men så kan det vara ibland.

Det är synd att man sällan är en vanemänniska när det gäller de saker man gärna vill ha som goda vanor. Som att, vad vet jag, producera mängder med imponerande konst varje dag, utöva civilkurage, träna sin mage tills den är som mejslad i marmor, bygga hus, baka surdegsbröd, ringa oftare till sina släktingar, och se till att man har en god nattsömn.
Och blogga.

I stället kan man alltför ofta upptäcka att man på något obegripligt sätt råkat skaffa sig andra och ofta inte särskilt konstruktiva vanor, som t ex att läsa etikettspalten i DN, eller okynnesköpa ännu ett anteckningsblock man inte behöver, fast man har fyra halvfulla redan.
Eller pennor. Alla dessa pennor. Men det är en annan historia. (Jag skaffade två till idag förresten. Går igenom dem som en slåttermaskin.)

Hur som helst, det har varit en bra vecka. Jag jobbar på en serie, och även om det går långsamt så stressar jag inte över det. Ibland måste saker få ta den tid de tar. Och jag jobbar med en hel massa annat parallellt, så det är inte som att jag känner att jag sitter fast eller något sånt.