Ny penna: Rotring ArtPen

It's my favourite pen since I got it a month ago. Click to see it larger, please.
I can't figure out why the picture turns out so tiny, and as it's very late and I'm very tired, I'm just not going to start fiddling with it tonight. Even if I know it is something ridiculously easy, I'm just too sleepy to care right now and need to go to bed.



Translation:
Testing Rotring ArtPen, nib size Sketch F

1. Trying the pen on the subway
2. Trying the pen at home "Whatthef... why is the line so crappy now?!?"

-!- This is a good pen but you have to hold it with the nib downwards before starting to draw so the ink flows down. ()Just a moment is enough) It is not a common fineliner.
(text on the arrow sign says DOWN)


This is one of my favourite pens at the moment. It's a fountain pen with a really long body, very comfortable to handle. I had just forgotten how fountain pens work, is all. Been so used to the fineliners and the markers for years.

Spelar pennan roll?

Jag kan tycka att det är svårt ibland att rita ifall jag inte har med mig mina vanliga pennor, eller om jag skaffat ny penna/ny skissbok och inte hunnit "komma in" i den riktigt än.

Man kan ju tycka att det spelar väl ingen roll vilken penna eller papper man använder, det är ju inte pennan som ritar utan den som håller i pennan. Kan man rita så kan man rita, eller hur? Kan man rita kan man väl rita med vad som helst, annars är man kanske bara en halvkass tecknare som skyller på att man har "fel verktyg"?

Men visst spelar verktygen roll. Inte så att det finns någon Magisk Penna därute som gör att vem som helst kan rita jättebra, men man skaffar sig sina favoriter. Handen rör sig olika med olika verktyg, man lär sig efterhand hur just ens egen favoritpenna fungerar och vad man ska göra för att få de streck man vill. Verktyget blir som en förlängning av en själv. Byt ut mot ett annat verktyg, och plötsligt är man på ruta ett igen, och bara: jahapp..? Hur funkar det här nu då? Och det kan vara både kul och spännande, och lite jobbigt tills man kommit på hur man ska göra för att få till det som man vill.

Som jämförelse, två teckningar ritade vid samma tillfälle.
Med min vanliga favorit-tuschpenna:

Och med nya penselpennan:

Ja. Ni ser ju. Jag är så koncentrerad på hur pennan gör linjer att proportionerna åker all världens väg.
Det var ungefär här jag bestämde mig för att byta penna till något bekvämare och plocka upp penseln en annan dag...

Comparison:
1. My old fave pen 2. My new Brushpen of Darkness (and Dryness)
Interesting how different tools can give such different results. I know how the old pen works, and so it is like an extension of myself - the barrier between mind and paper is minimal. Not so with the yet unfamiliar brushpen, where I'm still oh so much a beginner, lost but merrily stumbling along wherever the pen goes.
Also, I'm obviously so busy exploring the new and interesting lines the brushpen can make, that I completely forget about proportions and anatomy. Hahaha! Look at that shoulder and arm, what's going on there??
Great shading tool, though.

Mer caféteckningar

Sen bytte vi café, och jag bytte penna till något jag är lite mer van med.
Och plötsligt blir folk mycket mera lika hur de brukar se ut! Hurra!

Then we changed cafés, and I changed pens. Yey!

More friends

Another quick sketch with the Brushpen Of Darkness. Same café, same table, different friend (hi there D! Man, you look serious here).
There's something odd going on there with the arms and hands, but that's the way it can go when sketching straight from life, one minute, with ink, and no pencil sketch beforehand. You get what you get. (And I managed to make a better sketch of this dude later.) I do like the shoulder part and back though, those turned out really nice. They've got a nice sense of volume there.

Anyway, it's from the SKETCHbook. Which means, it's the place where I'm allowed to make mistakes so I don't make them later. ;)

I've decided to put up mistakes and sketches here as well as finished drawings. Though it is scary to show stuff that's not finished or perfect in my eyes.

En dag full av fika

Träffade några vänner för en vinterpromenad på julmarknad i Gamla Stan, och efter det hamnade vi på Café Mineur för att värma oss med varm choklad. Penselpennan vill fortfarande inte ge mig den sortens linjer som jag vill att den ska, men jag brottas vidare med den. Den ritar inte som jag vill att den ska rita, men jag försöker fundera ut om jag gillar det ändå. Det är lite rått. Kanske intressant ändå. Jag får nog testa den ännu lite till och fundera på det här.

Winter in Stockholm can be so insanely beautiful some days that there just isn't anything else to do but be outside and walk, watch the sun glitter on the snow, and after a while find a café to go indoors and have a cup of hot cocoa.

That's what we did, that day.

Still trying to get that pen to work for me, as you can see. I know what I want it to do, but not yet how to get there. It's how it always is with new pens.

The otter? It's how my friends think an otter should be, in an ideal world.
Another reason why I love my friends. They've got weird brains.

2010

Välkommen till ett nytt år. Med allt vad det nu kan föra med sig.

Med lite tur (eller otur, beroende på vad man har för åsikt om mig och vad jag ritar) blir det fler och oftare inlägg här på bloggen. Anledningen att jag inte postat så mycket är dels att jag är ganska lättdistraherad och glömsk, och dels inte riktigt vet vad jag vill göra, här. Om jag ska posta bilder på något tema, eller bara lägga upp dagens skiss vad det än råkar bli – kanske ha endast bilder? Eller också längre texter?
En tanke jag hade i början var att använda det som en sorts dagbok. Men jag vet inte om det funkar riktigt för mig, för i fallet halvoffentlig dagbok kommer ju en fråga: vilken nivå på det privata ska det vara då då? Var dra gränsen? Jag är inte sådär helt bekväm med att lyfta fram det privata offentligt.
I direkt konversation med folk är en annan sak.


Jag vet fortfarande inte riktigt vad jag vill att det ska vara.

Det enda jag vet, är att jag vill lägga upp saker oftare, för det gör mig glad.
Och det är kanske inte något dåligt ställe att starta ett nytt år på...

(Och för den som tycker att jag kanske är lite sen in på det nya året, så är ju allting relativt. Det kinesiska nyåret inträffar t ex inte förrän om tre veckor. Jag kanske lika gärna är väldigt tidig?)