Shakespeare

Om Shakespeare hade varit en mus.

Varför?

Jamen varför inte?

Jag försöker hitta ett bra sätt att rita med tusch-känsla i datorn. Snabbt, roligt, så som jag tycker om.

Jag älskar alltså att rita för hand. Men ibland blir det här med att rita för hand, och sen hitta en skanner, sen skanna, för att till sist kunna lägga upp bilden på bloggen - det blir en för lång process, bökigt och tråkigt och tar så lång tid att jag hinner lessna på vägen. Och då blir det inte så mycket på bloggen. Ja, och ibland har jag ingen skanner heller.

Det är ju dumt att ha så många steg på vägen från idé till inlägg. Därför utforskar jag så smått olika sätt att rita "för hand" i datorn. Det här är i Illustrator, och jag vet inte... det var ganska roligt, men väl inte riktigt vad jag var ute efter :)

Notera förresten den chica ringen i örat och den bohemiskt slarviga kragen. Så ser en sann poet ut. Jodå, de finns på förlagan också. William, din spjuver.

Lite smakprov

Här är några smakprov från den halvfärdiga serien.

Text och färg ska på förstås.
Jag tänker att den kanske blir enfärgad, bara i blåa toner, eller gula.
Undrar om det blir bra?
Jag vet inte riktigt om jag vill färglägga den helt och hållet, det kanske blir för plottrigt.

"Ursäkta, är det här seminariet om science-fiction ska vara?"




"Stå still! Jag ska bara prova klubban lite!"



Och självklart minst en tentakel.

Yrvaken! Hej igen!

Japp!

Tog en liten paus från bloggandet. En vecka var det tänkt. En månad blev det.
Sorry. Men så kan det vara ibland.

Det är synd att man sällan är en vanemänniska när det gäller de saker man gärna vill ha som goda vanor. Som att, vad vet jag, producera mängder med imponerande konst varje dag, utöva civilkurage, träna sin mage tills den är som mejslad i marmor, bygga hus, baka surdegsbröd, ringa oftare till sina släktingar, och se till att man har en god nattsömn.
Och blogga.

I stället kan man alltför ofta upptäcka att man på något obegripligt sätt råkat skaffa sig andra och ofta inte särskilt konstruktiva vanor, som t ex att läsa etikettspalten i DN, eller okynnesköpa ännu ett anteckningsblock man inte behöver, fast man har fyra halvfulla redan.
Eller pennor. Alla dessa pennor. Men det är en annan historia. (Jag skaffade två till idag förresten. Går igenom dem som en slåttermaskin.)

Hur som helst, det har varit en bra vecka. Jag jobbar på en serie, och även om det går långsamt så stressar jag inte över det. Ibland måste saker få ta den tid de tar. Och jag jobbar med en hel massa annat parallellt, så det är inte som att jag känner att jag sitter fast eller något sånt.

Till min mormor

Det här är ett födelsedagskort som jag ritat till min mormor. Egentligen skulle jag postat det innan helgen, men saker tar alltid mycket längre tid än man tror, och så ritade jag fel, och så blev det som det blev. Men jag tror hon kommer bli glad i alla fall.

Min mormor är jättefin och jag tycker så mycket om henne.

Eftersom hon inte läser min blogg så gör det inget att jag postar bilden här innan hon fått kortet heller.

Dagens serie

Igår var jag på konsert, och jag funderade lite.

Om man jämför olika sorters tillställningar så finns det outtalade regler för hur man får bete sig, och dessa regler är olika beroende på var man är och vad man lyssnar på. Man skulle nästan kunna säga att det finns olika sätt för hur man får tycka om musiken man lyssnar på, och alla sätt är inte tillåtna överallt.

Man får t ex inte visa sin uppskattning för klassisk musik på samma sätt som man skulle göra på en annan sorts konsert. Och vice versa skulle det se liiite underligt ut att, säg, på festival eller krogspelning bete sig som man gör i konserthuset.

Men, varför kan man inte göra det egentligen?

Jag vill se en trombonspelare svepas med av musiken så mycket att han sätter eld på sitt instrument och ramlar in i harpisten. Vore det inte fint?

Jag undrar om jag ska göra ett antal enrutingar?

Gjorde den här på tåget i fredags.

Jag brukar inte göra såna här vanligtvis, men det var roligt. Kanske det är värt att prova göra några till?

Annars har jag ägnat dagen åt att göra bildmanus för en serie. Det tycker jag är svårt, att välja vad som ska vara med och vad som inte ska vara med. Jag måste nog gå in och kapa en hel del rutor med dialog någonstans i mitten, som det är nu flyter det inte på så som jag vill.

Även om en del av poängen är just att dialogen är långsam, men nån måtta får det ju vara.

Skisser från konvent

I helgen har jag varit på lajvkonvent i Västerås och gjort ett antal skisser och anteckningar. Det var otroligt kul.

Tanken är att det ska bli ett reportage, eller krönika, i serieform. Jag är mycket entusiastisk över idén. Men exakt hur det kommer att bli, det får vi se. Jag ska strukturera upp mina anteckningar idag och förhoppningsvis kommer en röd tråd att utkristallisera sig.

Och för den som undrar: ja, jag vet att det är bra att ha en tanke vart man ska, innan man börjar. Och det hade jag också. Sen brukar jag alltid ändra på saker under arbetets gång, förstås. Det är där jag är nu.

Så här ser det ut när jag gör skisser, ungefär:

Några killar presenterar sina idéer om ett kommande arrangemang.

Och en till.

En vän håller föredrag om några projekt: